Tio tips om intervjuteknik

1. Var överens om premisserna för frågan.
Vanligaste skälet till att intervjuer går snett är att intervjuaren ställer frågor av typen "har du slutat slå din fru?". Frågan får inget svar därför att den intervjuade istället ser sig tvungen att först reda ut premisserna för frågan. Ett sätt att undvika detta är att "smaka på" frågorna i förväg och fundera över om intervjupersonen kommer att acceptera frågans formuleringar. Vill du komma in på känsliga ämnen kan det kräva extra lång startsträcka.

2. Tvätta bort laddade ord.
Denna punkt är kusin med punkt 1. Innehåller frågan ett starkt laddat ord, kan det föra bort fokus från frågans innehåll och tvinga intervjupersonen att kommentera ordet istället för att svara på frågan. Sådant kan man till exempel råka ut för om ber Carl Bildt förklara varför moderaterna vill ha skattesubventionerade pigjobb eller om du frågar Sverigedemokraternas ledare: "varför är du rasist?".

3. Tygla skjutjärnssjukan.
Många journalister, framför allt inom etermedierna, är fostrade i en skjutjärnstradition där intervjun ska vara krig, kamp och konflikt, med provocerande och konfrontativa frågor. Erfarenhet och forskning visar att denna intervjuteknik motverkar sina syften. I något enstaka fall kan det vara underhållande men för det mesta gör det provokativa intervjuandet att intervjupersonen sluter sig, blir defensiv eller aggressiv och mindre benägen att lämna ifrån sig information.

4. Håll fast vid huvudfrågan.
Vad är syftet med intervjun? Vad är huvudfrågan? Lyssna noga och ge inte upp förrän du fått svar på den. Med medietränade makthavarare som lärt sig slingrandets konst, kan detta ibland vara enda sättet att få svar.

5. Koppla till någon annan.
Vad är ditt besked till aktieägarna? Hur svarar du en lågavlönad, ensamstående mamma som undrar varför hon ska betala mera i skatt när du lovade tvärtom före valet? Om nu någon skulle undra varför ni ger cheferna miljonbonus fastän företaget går med förlust, vad skulle ni svara då? Journalister ställer inte frågor för egen del. Vi ställer frågor å andras vägnar. Ofta kan det vara effektivt att markera detta genom frågans formulering. Därmed blir det lättare att ställa känsliga och kritiska frågor. Detta är egentligen inget "trick" utan bara ett sätt att tydliggöra vår journalistiska yrkesroll.

6. Använd öppna frågor.
Fråga "Hur reagerade du?" istället för "Blev du upprörd?". Öppna frågor ger bättre och mer citatvänliga svar. Öppna frågor börjar med "Hur", "Vad" och "Varför". Undvik slutna frågor. Slutna frågor, dvs frågor som kan besvaras med ja eller nej, börjar i regel med ett verb. (Håll frågorna enkla. Ställ en fråga i taget. Undvik dubbelfrågor och överdrifter.)

7. Planera intervjun.
Varför gör du intervjun? Vad vill du ha ut av den? Vill du ha en berättelse, låt berättaren berätta den i kronologisk ordning. Ofta hittar berättaren en naturlig startpunkt som ofta är strax innan status quo bryts. Handlar intervjun om sakfrågor är det viktigt att hålla sig till det logiska resonemanget och bygga en grund för det fortsatta frågandet. Undvik sidospår, städa upp med "överblivna" frågor och infall efteråt.

8. Akta dig för motfrågor.
Varje gång du tvingas besvara en motfråga tappar du kontrollen över intervjun. Undvik "slaskiga" frågor som inbjuder till motfrågor. "Programmera" dig själv att inte kunna svara på motfrågor, låtsas att du inte hört den, vifta bort den och ställ om din fråga. Det är du som är intervjuaren och det är du som ställer frågorna. Undvik en diskussion om varför du inte ska svara på motfrågan utan se den istället som att intervjupersonen sagt "jag förstår inte din fråga" och hantera det genom att bara förtydliga din fråga eller upprepa den, kanske med tillägget "jag ber om ursäkt om jag var lite otydlig, min fråga var…".

9. Läs på, men inte för att briljera.
Även om det inte framgår av dina frågor, ska du vara påläst. Genom att kunna ämnet kan du då styra intervjun mera effektivt och undvika dementiföreläsningar och irrelevanta sidospår.

10. Lyssna aktivt.
Träna dig i att bli en bättre lyssnare och du kommer att bli en bättre intervjuare och en lyckligare och mera omtyckt medmänniska. En god lyssnare använder pauser, hummande och ögonkontakt för att visa sitt intresse av att höra mer. En god lyssnare lägger mer koncentration på vad intervjupersonen säger än på hur nästa fråga ska formuleras. En god lyssnare tonar ner sig själv och gör den andra till huvudperson. En god lyssnare försöker förstå.

Tipsen bygger på boken Intervjuteknik av Björn Häger, Liber 2001 och delades ut i denna form på Grävseminariet i Norrköping 2002.

Björn Häger har tidigare arbetat vid Sveriges Radio och är numera frilansjournalist, föreläsare och doktorand i medie- och kommunationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Läs mer på: www.intervjuteknik.se